Inlägg märkta ‘Miljö’

Centern lämnar walk over i miljöfrågan

26 augusti, 2010

Pressmeddelande med anledning av Alliansens valmanifest som presenterades idag:

Miljön och de unga är de stora förlorarna i Alliansens valmanifest som presenterades idag. Alliansen fortsätter att prioritera stora skattesänkningar framför miljö- och klimatsatsningar. Inga konkreta åtgärder presenteras heller mot den akuta bostadsbristen.

- Centerpartiet har lämnat walk-over i miljöfrågan. Dagens besked är tydligt: med alliansen vid makten kommer stora skattesänkningar alltid att gå före klimatsatsningar, säger Maria Ferm, språkrör för Grön Ungdom.

- Alliansens enda åtgärd mot den akuta bostadsbristen är att göra andrahandsuthyrning enklare. Det är typiskt för en regering som alltid sätter unga i andra hand, säger Jakop Dalunde, språkrör Grön Ungdom.

Krönika i Grönt: Övergång i stället för undergång

22 december, 2009

Publicerad i Miljöpartiets medlemstidning Grönt 2009:5

Jag kände länge ångest över klimatförändringarna. Som värst var det i februari 2007, då IPCC:s senaste stora rapport presenterades med olika framtidsscenarier för utsläppsminskningar. Ett scenario ställde hela min framtidssyn uppochned.

Det var det scenario där vi stoppade alla utsläppen globalt direkt. Stängde ner alla kolkraftverken, parkerade alla bilarna och släppte ut alla djuren från slakterierna, vilket vore ett fantastiskt scenario. Problemet var bara att även om vi lyckades med detta, så hade redan tillräckligt mycket växthusgaser läckt ut i atmosfären för att de klimatförändringar, som redan nu pågår, skulle fortsätta och dessutom öka gradvis i hundratals år framöver.

Tyvärr var vår planets inbyggda klimatairbag, regnskogarna och världshavens kolsänkor, nyttjade till bristningsgränsen och kunde inte längre ta upp mer koldioxid. Koldioxidkoncentrationen i atmosfären var redan tillräckligt hög för att driva klimatförändringar och det skulle ta ett halvt millennium innan naturen hade hunnit sänka värdena till normala nivåer. Jag satt där fastklistrad vid siffrorna. Helt plötsligt kändes allt meninglöst. Det är kört. Klimatångest fungerar som de flesta andra typer av ångest. Det är lätt att vilja projicera ångesten på andra, att inte vilja vara ensam.

Det blev tydligt vid en av de första föreläsningarna jag höll om klimatförändringarna, på en skola i en av Sveriges mest borgerliga kommuner. Fördomsfull som jag var antog jag att de skulle vara svårövertalade, så jag öppnade hårt och argumenterade tufft om kris och katastrof. Men när frågorna kom blev jag förvånad.

”Betyder det att det är kört?”, ”Om det är så här illa, vad kan vi då göra?”

Hela mitt fokus och min energi hade varit på problem, inte på lösningar. Det var märkbart svårt att växla från ångest till entusiasm. Tyvärr lämnades åhörarna med mer av det förra än det senare. På tåget hem kom insikten att vi inte kan bygga vår argumentation på skuld och skam. Det vi måste kommunicera till väljarna är hopp.

Jag tror tyvärr att Miljöpartiet länge har varit fast i samma problem. Vi har varit så vana att ingen lyssnar, att ingen förstår, att vi tar i från tårna för att visa att vi faktiskt står inför stora problem. När klimatdebatten kom igång på allvar efter valet 2006 togs vi på sängen, ovana vid ett klart stöd i opinionen för offensiv klimatpolitik. När alla pratade om Miljöpartiets frågor frågade sig många varför Miljöpartiet inte lyfte i opinionen. Jag tror att en viktig anledning till att vi stannade kvar kring 5 procent var för att vi fortsatte att prata klimat som vi alltid gjort, som om ingen annan förstod.

Jag menar inte att vi gjorde fel förut, utan att vi inte hängde med när debatten förändrades i grunden.

Lyftet kom i stället i EU-valet. Vi lyfte fram konkret politik som vi själva kände entusiasm för. Vi kommunicerade tydligt att gröna investeringar ger jobb. Järnväg och kollektivtrafik är smartare och smidigare än bil och flyg, ekologisk och närproducerad mat är hälsosammare för oss och förnybar energi ger frihet från fossil energi. Helt plötsligt hände något. Vi ligger nu nästan dubbelt så högt i opinionen som i förra riksdagsvalet. Våra företrädare räknas bland de mest förtroendeingivande i Sverige.

I stället för att prata om mänsklighetens undergång berättar vi nu om mänsklighetens övergång. Övergång till ett samhälle som faktiskt är bättre, där människor är lyckligare. Vi övervann ångesten och fann hoppet.

Rena skämt och helveten

30 november, 2009

Centern har på senare tid sökt smutskasta MP i debattartiklar. Nu senast på Newsmill med rubriken ”Miljöpartisterna skapar ett rent helvete”.

Jag och Maria Ferm svarar under rubriken ”Centern som miljöparti ett rent skämt”.

Om Centerpartiet vill förbättra sina förtroendesiffror i klimatfrågor så skulle vi råda dem att inse att de faktiskt innehar närings-, energi-, och miljöministerposten.
Centern har all möjlighet i världen att faktiskt bedriva miljöpolitik, så det är dags att sluta bete sig som ett oppositionsparti.
Men med tanke på opinionssiffrorna så kanske det är bra att de övar inför nästa mandatperiod.

Om Centerpartiet vill förbättra sina förtroendesiffror i klimatfrågor så skulle vi råda dem att inse att de faktiskt innehar närings-, energi-, och miljöministerposten.

Centern har all möjlighet i världen att faktiskt bedriva miljöpolitik, så det är dags att sluta bete sig som ett oppositionsparti.

Men med tanke på opinionssiffrorna så kanske det är bra att de övar inför nästa mandatperiod.

Gör Anders Wijkman till EU-kommissionär

13 november, 2009

Jag har länge uppskattat Anders Wijkmans engagemang i klimatfrågorna. När Svenska Naturskyddsföreningens ordförande Mikael Karlsson i somras bloggade under rubriken ”Sökes: Miljöengagerad EU-kommissionär från Sverige”, så svarade jag kort ”Anders Wijkman” i kommentarerna.

Skärmavbild 2009-11-13 kl. 17.56.03

Det noterade tydligen Europaportalen som nu bad mig skriva en text om varför.

Annat läsvärt: Maria Wetterstrand på samma tema. Wijkman om miljöpartiet och om biobränslen.

Klimat, gasledningar och lobbyism

12 november, 2009

Idag skriver jag och Christian ValterssonNewsmill om de öppna svängdörrarna mellan regeringen Reinfeldts medarbetare och Nord Stream-projektet:

Såväl vår egen statsminister Fredrik Reinfeldts tidigare statssekreterare Ulrica Schenström (M) som jordbruksminister Eskil Erlandssons tidigare medarbetare Tora Leifland Holmström (C) har haft i uppdrag att säkra ett tillstånd för gasledningen hos den svenska regeringen.

(…)

Samtidigt som det är uppenbart att det varken är klimatets eller Östersjöns intressen som denna gång fått styra, är alltså även själva bakgrunden till regeringens beslut angående Nord Stream någonting som kan ifrågasättas rejält. Utan en grundlig granskning av bakgrunden till beslutet om Nord Stream, är det oklart om maktspel och Nord Streamkoncernens goda förhållande till den svenska regeringen påverkat regeringens agerande. Vi begär därför en oberoende granskning av Nord Streamaffären och uppmanar regeringen att lägga alla korten på bordet.

En alltför nära relation mellan ryska gasintressenter och den svenska regeringen gynnar varken det demokratiska klimatet eller demokratin i klimatfrågor.

Att köpa miljöbil är inte miljövänligt

21 april, 2009

Ibland tycker jag det går lite överstyr med miljöbilshetsen. Miljöbilar är inte bra för miljön, de är bara mindre dåliga än vanliga bilar.

Det finns en påtaglig miljöbelastning bara att tillverka bilarna, och bränsleförsörjningen har även den stor påverkan.

Jag skulle aldrig råda någon att köpa en miljöbil av miljöskäl. Visst, om personen redan bestämt sig för att köpa en bil, då är det självklart en miljöbil som gäller. Men annars finns det inget som talar för miljöbilen av miljöskäl.

Därför är jag väldigt glad över att Dagens Industri idag har en ledare som ratar Socialdemokraternas skrotningspremie, som skulle ge ett ekonomiskt stöd till den som skrotar sin mer än nio år gamla bil och köper en miljöbil, med denna motivering (som jag inte hittar på nätet):

Det miljöriktiga i att skrota bilar i förtid kan i många fall ifrågasättas. Alla bilar äldre än nio år är inte sådana miljö- och klimatbovar att det motiverar den resurs- och klimatpåfrestning det innebär att tillverka nya för att ersätta dem.

Utmärkt. Betydligt rimligare politik för att möta samma problematik är att investera i järnväg och kollektivtrafik. Det skapar jobb, det minskar klimatbelastningen och det för människor närmre varandra.